Frågor och svar

Grundskolan F-6

Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om programmet. För 7-9, se frågor & svar Grundskolan 7-9. Om du inte hittar svaret på dina frågor, ta kontakt med oss på programmet genom kontaktformuläret som du hittar under kontakt på hemsidan. Det går också givetvis bra att kontakta oss på mail post@trivselledare.se



  1. Hur anmäler skolan sig för att vara med i programmet?
  2. Varför ska huvudkriteriet vid utnämningen av trivselledare vara att de är "vänliga och respektfulla mot alla andra elever"?
  3. Varför är det läraren/mentorn som utser trivselledare? 
  4. Varför är nomineringen hemlig?
  5. Vilka effekter kan Trivselprogrammet leda till?
  6. Är Trivselprogrammet ett antimobbningsprogram?
  7. Bör man "organisera" lek? Bör inte eleverna leka fritt?
  8. Kan elevernas spontanitet minska när leken blir mer organiserad?
  9. Blir det inte tråkigt för trivselledarna att bara ordna lekar för andra, vill inte de leka själva också?
  10. Hur uppmuntras och stöttas trivselledarna i sitt arbete?
  11. Vilken uppföljning får de vuxna/pedagogen som har ansvar för trivselledarna?
  12. Vilken utbildning får eleverna i Trivselprogrammet?
  13. På vilket sätt och hur ofta skall trivselslledaren följas upp av skolan?
  14. Vad gör en Trivselledaransvarig (TLA)?
  15. Vad kostar det att vara med i Trivselprogrammet?



1. Hur anmäler sig skolan till programmet?

Trivselledarprogrammet  drivs i en nätverksmodell. Ett nätverk består vanligen av minst tre skolor inom samma geografiska område. En skola som vill delta i programmet:

1) Bjud med andra skolor i samma stadsdel/lokala närhet (minst två skolor utöver initiativtagare), så att ni bildar ett nätverk ...

eller ...

2) Länka/införliva skolan ett befintligt TL-nätverk inom samma geografiska område. Den geografiska närheten är viktig eftersom skolans trivselledarelever träffas två gånger under läsåret på utbildningsdag där de lär sig lekar och utbildas i rollen som Trivselledare. Avståndet en väg (till ett befintligt nätverk) bör därför inte vara mer än 60-90 minuter med buss för eleverna. Dessutom möter de vuxna TL-ansvariga varandra på nätverksmöten (åtminstone) två gånger per läsår. Förteckningen över medlemsskolor finns under "Om programmet".

eller ...

3) Tag kontakt med oss och anmäl ditt intresse så försöker vi att bjuda in närbelägna skolor till ett informationsmöte på din skola.

Trivselprogrammet erbjuder gratis presentation av programmet på rektorsgruppsmöten/ledningsgruppsmöten. Presentationer för enskilda skolor (för skolledning, och eventuellt också föräldraföreningar och brukarråd samt elevråd) erbjuds i en del fall. Förfrågan skickas till post@trivselledare.se

Registreringen kan göras på webbens förstasida via knappen "Anmälan" (även via "Om programmet" och "Anmälan") eller direkt i anslutning till någon av våra presentationer.




2. Varför skall huvudkriteriet vid elevernas nominering av trivselledare vara att de är "vänliga och respektfulla mot alla andra elever"?

Trivselledarna skall arrangera och leda aktiviteter. Det är viktigt att ledaren för aktiviteten/leken har tålamod med andra, och inte på något sätt nedvärderar eller förringar de andras insatser. En lika viktig uppgift som att leda aktiviteten/leken är att se till att alla som vill får vara med och att alla får vara med på sina villkor. Trivselledarna har ett särskilt ansvar för att ta hand om de yngre eleverna och verka för att de känner sig trygga i leken. Trivselledarna skall sålunda vara trygga punkter på skolgården som de andra eleverna lätt kan ta kontakt med utan rädsla för att bli negligerad, avvisad eller åsidosatt.

Eftersom att arbetet som trivselledare skattas så högt och att många elever skulle vilja vara trivselledare- är sannolikheten stor att de elever som utsätter andra elever för negativa handlingar också upphör med detta för att kunna bli utnämnd till trivselledare. Att införa vänlighet, respektfullhet  och ett inkluderande förhållningssätt som ideal bland eleverna är en av målsättningarna med Trivselprogrammet. Detta i motsats till förolämpningar, hård och tuff attityd eller verbal och fysisk kränkande behandling. Nomineringssprocessen skall således på lång sikt bidra till att förändra beteendet på merparten av skolans elever.

Till toppen


3. varför är det läraren/mentorn som utser Trivselledare?

Mobbning

En trivselledare skall i mötet med andra elever bl a stötta de som känner sig ensamma eller är utsatta på något sätt. Skolan kan inte riskera att dessa utsatta elever på nytt skall uppleva ett nederlag i sitt möte med trivselledaren. Därför kan de elever som befinner sig i en fas (förhoppningsvis kortvarig) där de mobbar eller utsätter andra elever för kränkande behandling inte utses som trivselledare förrän de ändrat beteende. 

Läroplanen säger att skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor, där varje elev respekterar andra människors egenvärde (Lgr 11, 2.1). Vidare säger läroplanen att alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper (Lgr 11, 2.1)

Att elever som skall utses till trivselledare är mobbningsfria, är sålunda en självklarhet.

Detta gäller även för ”negativt populära” elever som konsekvent utestänger andra elever i lekar och spel på skolgården. Läraren kan om så önskas informera eleven (ev. också föräldrarna) om bakgrunden för att vänta med att utse eleven till Trivselledare. Ingen elev skall dock stängas ute permanent från möjligheten att utses som trivselledare. De flesta elever kan med skolans, klassens och föräldrarnas hjälp ändra sitt negativa beteende. Därför uppmanas skolan och alla som är inblandade i barnets skolgång att uppmuntra eleven då hen befinner sig i en ”bra period”

Vi har med stöd av riktlinjerna Lgr 11, 2.3 infört följande undantag från utnämningsreglerna om vem som kan utses till trivselledare: Den elev som har begränsad möjlighet att förstå räckvidden av sina handlingar och som därför följs upp av skolan med anpassade åtgärder t ex att eleven har en avsatt assistent på rasterna. Denna elev skall också kunna erbjudas möjligheten att vara trivselledare.

Rotation

Huvudregeln är att läraren följer elevernas nominering men för att möjliggöra variation på posten som trivselledare, bör läraren låta den som redan varit trivselledare två gånger på rad få stå över nästa period.

Läraren/mentorn skall tillse att alla elever skall få en möjlighet att vara trivselledare någon gång under sin skolperiod. Det är önskvärt att så många elever som möjligt får möjligheten att vara trivselledare. Att vara trivselledare kräver dock mer än att vara mobbningsfri. Trivselledaren skall kunna sätta igång och leda en aktivitet/lek, vara plikttrogen när det gäller att bära ut och in utrustning, komma i tid och kunna ge klara och tydliga besked till de andra eleverna. Eleven skall också kunna gå till en vuxen och meddela om någon förstör för de andra eleverna i aktiviteterna.

Målet med rotation får däremot inte ske på bekostnad av målet om trygghet, aktivitet och trivsel ute på rasten.

Trivselprogrammets mål är att: 

● Öka trivseln
Främja ökad och mer varierad aktivitet på rasterna
● Bygga goda vänskapsrelationer
● Förebygga konflikter mobbning
● Främja värderingar som inkludering, vänlighet och respekt
Främja ökad aktivitet i undervisningen

Att ge en elev positiv stimulans

Läraren/mentorn kan välja att ge en elev positiv stimulans genom att utse dem till trivselledare. Detta kan vara en elev som har problem hemma, en elev som känner sig ensam, utestängd eller upplever sig kränkt av andra elever. I dessa fall kan läraren helt bortse från elevernas nominering.


Till toppen


4. Varför är nomineringen hemlig?

Utöver det faktum att några elever blir tillfrågade om att vara trivselledare, ges det ingen information om resultaten av nomineringen. Nomineringen är en vägledning för läraren/mentorn då denne ska utse trivselledare. Läraren/mentorn gör en bedömning av vem i klassen som passar till trivselledare baserat på lämplighet samt klassens nominering och utser därefter trivselledare. Det är viktigt att nomineringen hålls hemlig då de endast är till som en vägledning för läraren/mentorn och inte på något sätt är några röster på enskilda elever.

Därefter blir de utsedda eleverna - om de uppfyller kriterierna för en trivselledare - tillfrågade av läraren om de vill vara trivselledare. Om de tackar nej går frågan vidare till nästa elev.

Vid utnämningen av trivselledare ställer ingen upp i förhand som kandidat utan alla i klassen får nominera anonymt dem de tror skulle passa som trivselledare. 


Till toppen


5. Vilka effekter kan Trivselprogrammet leda till?

Trivselledarprogrammet är ett relativt nytt skolprogram. Antalet skolor har sedan starten i Norge år 2009 ökat från 7 skolor till närmare 1400 skolor sommaren 2017. I Sverige har redan över 320 skolor börjat med programmet sedan starten i oktober 2012. Effekterna av programmet har vi sedan starten följt noggrant. Här är några av resultaten:

Trivselprogrammet genomförde 2015 och 2016 externa enkätundersökningar på trivselledarskolor. De vuxna TL-ansvariga som ansvarar för programmet på skolorna svarade på frågor om programmet. Här är ett utdrag.

86,0%menar att aktiviteten var högre till mycket högre på trivselledarrasterna.
71,8% menar att konflikter mellan elever var lägre till mycket lägre.
73,4% menar att Trivselprogrammet bidragit till att minska mobbningen på skolan.
84,2% menar att färre elever går ensamma på rasterna.


Några av många konkreta exempel på effekter från norska och svenska skolor:

  • "Vi har inte haft en enda konflikt på 2 månader!! De är sysselsatta, värdesatta. Ser upp till trivselledarna. Elever har börjat sköta sig och pluggar mer!"

  • "Konflikterna är betydligt färre. Vi behöver inte lösa bråk efter varenda rast i lika stor utsträckning. Andra lärare på skolan märker att konflikterna minskar."

  • "Vi ser nya konstellationer på skolan. Det är jättebra. Mycket mer aktivitet på skolgården. Inte bara fotboll. Tjejerna har blivit mer aktiva på rasterna".

  • "Hela skolan har kommit igång med lekar TL har smittat av sig"

  • "Ensamma elever är mer delaktiga och slipper vara ensamma".


Till toppen


6. Är Trivselprogrammet ett Antimobbningsprogram?

Nej. Trivselprogrammet är ett aktivitetsprogram på rasterna - lett av elever med stöd av vuxna. Ett antimobbningsprogram däremot är ett attityds/beteende-förändringsprogram lett av vuxna. Kombinerat med goda handlingsplaner är målet med Trivselprogrammet också att kunna reducera mobbningen på skolan och självklart öka trivseln.



Till toppen



7. Bör man "organisera" lek? Bör inte eleverna leka fritt?

Trivselledarna skall göra det möjligt och lägga till rätta för aktivitet och lek, dvs bära ut utrustning och förbereda lekar och aktiviteter så att elever som vill aktivera sig skall kunna göra detta. De elever som vill göra egna aktiviteter, leka fritt så som de gjort förut ska givetvis ha den möjligheten. Trivselprogrammet är ett strukturerat komplement till den ordinarie rasten samt en utökning av lek- och aktivitetsmöjligheter på rasterna för alla på skolan. Många gånger utvecklas spontana lekar som annars inte hade ägt rum i utgångspunkt från den organiserade leken. Ju fler barn som lär sig nya lekar på ett strukturerat sätt ökar möjligheterna till ännu mer "fri lek".



Til toppen


8. Kan  elevernas spontanitet minska när leken blir mer organiserad?

En elev kan göra precis detsamma som hen gjorde före starten av Trivselprogrammet plus mycket mer. Vi kan inte se att en ökning av lek och aktivitetsutbudet skulle minska elevernas spontanitet. Tvärtemot kan inte en elev spontant börja spela t ex bordtennis på skolgården om det inte finns utrustning framtagen just för detta. Lek- och aktivitetsmanualen som Trivselprogrammet kontinuerligt utvecklar innehåller många förslag på lekar och aktiviteter som kanske annars inte skulle göras på skolan. Dessutom kommer eleverna att fritt ändra, omforma och utveckla dessa leker så att de passar just för dem. Det är alltså fortsatt stort utrymme för spontanitet och kreativitet i Trivselprogrammet.



Till toppen 



9. Blir det inte tråkigt för trivselledarna att bara ordna lekar för andra, vill de inte leka själva också?

Utöver att förbereda och ordna så att leken kommer igång så ska trivselledarna vara med i leken på samma villkor som de andra. Det är viktigt att trivselledarna inte står hela rasten och vevar långhopprepet, utan att de själva är med och hoppar. De skall heller bara vara trivselledaren som hämtar bollar som de andra skjuter bort. Alla uppgifter skall fördelas jämt mellan deltagarna.


Til toppen


10. Hur uppmuntras och stöttas trivselledarna i sitt arbete?

Trivselledarna på skolan får gå på utbildningsdag två gånger per år tillsammans med andra trivselledare från andra skolor i samma nätverk. De får påverka vilka aktiviteter som ska finnas på skolgården. De får också ett Kultur- och aktivitetskort under den period de är trivselledare. Kortet ger gratis entré eller rabatter på entréavgifter på olika kulturella och idrottsliga utbud så som museum, aktivitetscenter mm. De får också ett diplom för det goda arbete de utfört under terminen. Dessutom får de en” Tack för insatsen- dag” av skolan. Detta arrangemang kan vara allt från pizza och bio till att baka bullar eller åka och bowla tillsammans. Det är enormt viktigt för hela Trivselprogrammets utveckling på skolan att trivselledarna uppmärksammas på ett positivt sätt och att de känner sig uppskattade för det jobbet de gör. Positiv uppmuntran från speciellt de vuxna på skolan är oerhört viktigt för att få trivselledareleverna att växa i sin roll.



Till toppen


11. vilken uppföljing får den vuxne/pedagogen som har ansvar för trivselledarna från Trivselprogrammet?

Den TL-ansvariga på skolan med ansvar för programmet deltar på uppstartsmöte samt informationsträff om programmet samt deltar på två årliga utbildningsdagar med trivselledareleverna. De är också med på de två årliga nätverksträffarna där de träffar och utbyter erfarenheter med varandra.


Till toppen



12. vilken Utbildning får eleverna från Trivselprogrammet?

Trivselledarna får utbildning på utbildningsdagarna som är i Trivselprogrammets regi. Här får eleverna lära sig att leda och organisera lekar och aktiviteter. På kurserna läggs också fokus på att vara en vänlig, respektfull och inkluderande trivselledare.


Till toppen


13. På vilket sätt och hur ofta ska trivselledarna följas upp från skolan?

Den TL-ansvariga vuxna person på skolan har ett speciellt ansvar för trivselledarna. Ca varannan vecka  ska ett planeringsmöte hållas av den TL-ansvariga tillsammans med trivselledarna där man planerar och utvärderar arbetet kontinuerligt. Trivselledarna sk också löpande kunna vända sig till den TL-ansvariga med frågor och funderingar.

_____________________________________________________________________________________

14. Vad gör en TL-ansvarig (TL-A)?14. Vad gör en TL-ansvarig (TL-A)?

_____________________________________________________________________________________

15. Vad kostar det att vara med i trivselprogrammet?

Hör av dig till oss på post@trivselledare.se för pris.

Till toppen
 
 
Trivselledare TL på Youtube
Följ oss på Facebook
Skriv ut.
Lägg till i Favoriter.
Tipsa en vän.
 
Telefon: 031-228850  |  E-post: post@trivselledare.se
Utveckling och genomförande:
assist2net

Samarbetspartners:


© Copyright 2009-2014 Trivselsleder AS. Programmet som helhet skyddas av upphovsrätten. Dessa rättigheter tillhör programmet Trivselsleder AS. Programmet, inklusive alla material - muntligt och skriftligt - kan endast användas av medlemmsskolor.